Hur kan Manuka-honung hjälpa till att skydda dig mot COVID-19?

Man brukar säga att ett äpple om dagen håller doktorn borta, men vi tycker faktiskt att du bör byta ut äpplet mot en tesked Manuka-honung. Manuka-honung betraktas både som livsmedel och läkemedel och är välkänd för sina antibiotiska egenskaper. Den har länge använts för att läka skärsår och sår, minska ärr, lindra halsont, dämpa hosta och som en allmän immunitetsbooster.
Naturligtvis har frågan väckts om naturens läkemedel kan bidra till att skydda mot COVID-19 som en effektiv naturlig behandling. När det gäller honungens medicinska egenskaper är Manuka-honung honungsvärldens kung.

Skillnaden mellan Manuka-honung och vanlig honung

Manuka-honung är unik eftersom den har egenskaper som inte finns i vanlig honung. Den mest utmärkande faktorn hos Manuka-honung, som innehåller antioxiderande, antiinflammatoriska och antibakteriella egenskaper, är dess NPA, eller icke-peroxidaktivitet. Detta är ett mått på honungens antiseptiska egenskaper, och ju högre NPA-värde, desto mer potent är honungen.
Manuka-honung mäts också med ett värde som kallas MGO. Metylglyoxal eller MGO är en naturligt förekommande förening som ger antibakteriella egenskaper. Ju högre MGO-värde, desto starkare är honungens antibakteriella och välgörande effekter.

Osäker på vilket MGO-värde som passar dig? Utforska vår Manuka-guide.

De terapeutiska fördelarna med Manuka-honung

Genom historien har honungens många fördelar dokumenterats väl. Honungens medicinska egenskaper kommer från den blommiga källa som bina använder. Manuka-honung kommer särskilt från bin som pollinerar Leptospermum-träd (Manuka- eller teträd).
Manuka-honung innehåller en rad välgörande komponenter, bland annat proteiner, antioxidanter, aminosyror, magnesium, kalcium, jod, fosfor och flera vitaminer. Forskare har funnit att honungen är effektiv mot ett brett spektrum av patogener (2) och att Manuka-honungens medicinska egenskaper verkar genom att minska akut inflammation genom att stärka immunsvaret (1).
Det anses allmänt att honung är en naturlig och säker form av antibiotika, utan rapporterad bakteriell resistens (2). Manuka-honung består av kolhydrater, mineraler, proteiner, fettsyror samt fenoliska och flavonoida föreningar. Men den främsta medicinska fördelen med Manuka-honung är dess antibakteriella egenskaper, som ger många fördelar för välbefinnandet, bland annat för tarmhälsa, immunitet, munvård och friskare hud.

Manuka-honung och COVID-19

Internet saknar inte vilda botemedel mot coronaviruset, och även om vi inte gör några sådana påståenden är Manuka-honung känd för att vara anmärkningsvärt näringsrik och stödja immunförsvaret.
Naturlig honung har i många forskningsstudier visat sig vara ett effektivt antimikrobiellt medel och anses vara ett bra alternativ till antivirala läkemedel vid behandling av vissa virusinfektioner (3). Forskning har visat att honung, särskilt Manuka-honung, är ett bra motmedel mot influensaviruset och bidrar till att förhindra virusreplikation (4).
Att konsumera honung kan bidra till att minska infektioners svårighetsgrad, antingen direkt genom dess potentiella antivirala effekter mot andra virus, vilket tidigare studier har visat, eller indirekt genom att stärka immunsvaret (6).
Studier av Manuka-honungens effekter på COVID-19 behöver undersökas ytterligare, men forskning och anekdotiska uppgifter visar att Manuka-honung har uppvisat potentiellt medicinskt värde mot vissa virus.
Det viktiga är att välja en kvalitativ Manuka-honung med högt MGO- och NPA-värde. Biosota producerar några av världens mest sällsynta och starkaste certifierade ekologiska Manuka-honungssorter med höga halter av MGO och NPA – den är dessutom ett välsmakande, enkelt och idealiskt tillskott till din hälso- och välmåenderutin.

*Obs! Denna information ska inte ersätta medicinsk rådgivning från en legitimerad vårdgivare. Rådfråga din läkare om du upplever några influensa- eller COVID-liknande symtom.

1. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7750705/
2. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6613335/
3. https://clinicaltrials.gov/ct2/show/study/NCT04323345
4. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24880005/
5. https://pubs.rsc.org/en/content/articlelanding/2020/FO/D0FO01153C#!divAbstract
6. https://www.mdpi.com/1420-3049/25/21/5017/pdf