4 hälsofördelar med Manuka-honung som stöds av vetenskapen

Allmänt

Honung i allmänhet har använts för hälsan genom historien och föll först ur medicinskt bruk under 1900-talet när moderna antibiotika började användas (1). I takt med den ökade användningen av antibiotika och antibakteriella produkter blir allt fler bakterier resistenta mot dagens behandlingar (2). Försök att göra bakterier resistenta mot Manuka-honung (NPA 15+, MGO 550+ mg/kg) har misslyckats, även när utspädd honung användes (4,0–14,8 % honung) (2).

Honung som första hjälpen vid skärsår, sår och brännskador

Manuka-honung (minst NPA 12+, MGO 350+ mg/kg) används direkt, i impregnerade bandage och som gel vid första hjälpen och kirurgiska ingrepp (3). Några egenskaper som stöds av studier är:

• Sår steriliseras inom 3 till 10 dagar, samtidigt som eventuell infektion rensas bort och risken för infektion minskar (1, 4, 5).

• Som en skyddande barriär håller den såret fuktigt samtidigt som den hindrar bakterier och andra föroreningar från att tränga in (3).

• Förband hindras från att fastna i såret, vilket gör dem lättare att ta bort (3).

• Många sårprodukter har varningar om förtäring, vilket kan vara problematiskt för små barn, men detta är inte ett problem vid användning av Manuka-honung (4).

Vad är MGO?

MGO, en förkortning av metylglyoxal, är en naturligt förekommande förening som finns i lagrad Manuka-honung och härrör från nektarn hos vissa arter i växtfamiljen Leptospermum.

Bidrar till att läka sår och minska ärrbildning

Talrika studier visar att honung, och särskilt Manuka-honung (minst NPA 12+, MGO 350+ mg/kg), är effektiv för sårläkning med minskad ärrbildning. Manuka-honung skiljer sig från annan honung genom sitt naturligt förekommande MGO-innehåll, vilket ger honungen ytterligare antibakteriella egenskaper jämfört med annan honung.

• Honung håller såret fuktigt och smidigt, vilket bidrar till att minska ärrbildning (1, 4, 5).

• Den höga sockerhalten i honung drar fukt från såret, vilket förhindrar bakterietillväxt och främjar sårläkning genom att dra ut skadliga ämnen ur såret (1, 4, 5).

• Honungens antibakteriella egenskaper steriliserar också såret, rengör det och förebygger infektion, vilket minskar läkningstiden och komplikationer som kan öka ärrbildningen (1, 4, 5).

• Honung kan också bidra till att avlägsna död hud runt och i såret, hålla såret rent och främja läkningen (1, 4, 5).

• Tack vare sina antibakteriella egenskaper minskar behovet av orala antibiotika vid sår, eftersom sårinfektioner förebyggs (4).

• MGO i Manuka-honung kan tränga igenom bakteriella biofilmer och rikta in sig på bakterier inne i deras skyddande film (6).

Försiktighet

Även om vi ser många fördelar med att använda honung vid sårbehandling anser vi att full öppenhet är viktigt, och det finns vissa risker med att använda honung på sår.

• Även om det är ovanligt bör personer med honungsallergi på grund av bi- och växtproteiner samt pollen i honung undvika att använda honung på sår (1).

• Spädbarnsbotulism, som orsakas av att honung förorenas med sporer från bakterier av släktet Clostridia (vilket också är anledningen till att man avråder från att ge honung till barn under 1 år), är en annan risk. Inga fall har dock rapporterats (1).

• Den sista farhågan för vissa personer är att honung kan orsaka viss smärta när den appliceras på ett sår, men inte mer än vissa andra behandlingar (1, 7).

Vad är Manuka?

Manuka är ett vanligt namn på växtfamiljen Leptospermum. Forskare har identifierat vilka arter i familjen som producerar medicinsk honung, och några av Australiens arter hör till de bästa i världen.

Honung kan lindra halsont och minska hosta

Honung har använts som traditionell behandling mot halsont och hosta genom historien.

• En matsked honung två gånger om dagen i kombination med antiinflammatoriska läkemedel, antibiotika och antiseptiska gurglingar minskade symtomen och påskyndade återhämtningen hos 100 personer med halsont jämfört med dem som inte använde honung (12). Detta beror på honungens antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper. Manuka-honung, med sina förstärkta antibakteriella egenskaper, förväntas ha en mer betydande effekt.

• Studier har visat att honung lindrar hostsymtom, men att den inte är tillräcklig för att behandla kronisk hosta på egen hand (13).

• En vanlig orsak till halsont och hosta är förkylning. Manuka-honung har i laboratorietester visat bättre antivirala egenskaper mot förkylning jämfört med annan honung (14).

Manuka-honung går bra att använda för personer med diabetes

Inledningsvis fanns det viss oro kring användning av Manuka-honung hos personer med diabetes (8). INGA studier hittills har visat negativa effekter av Manuka-honung och diabetes. Studier tyder däremot på vissa fördelaktiga effekter.

• Det glykemiska indexet (GI) för Manuka-honung (NPA 14-18, MGO 460-667 mg/kg) har visat sig ligga mellan 54 och 59 och betraktas som lågt/medelhögt på GI-skalan, vilket ger ett bättre GI-värde än rent socker (9).

• Utöver fördelarna med att äta honungen har Manuka-honung använts för att läka diabetiska fotsår, med jämförbara eller bättre resultat än konventionella medicinska metoder (4, 10, 11).

 Läs mer om fördelarna med Manuka-honung.

Stödjande forskning

1. Bittmann, S. First results of Treating Pediatric Wounds with Medihoney: Analysis of 60 Cases. GSL Journal of Pediatrics 2018, 1, 102.
2. Blair, S. E.; Cokcetin, N. N.; Harry, E. J.; Carter, D. A. The Unusual Antibacterial Activity of Medical-grade Leptospermum Honey: Antibacterial Spectrum, Resistance and Transcriptome Analysis. European Journal of Clinical Microbiology & Infectious Diseases 2009, 28, 1199–1208.
3. Stewart, J. A.; McGrane, O. L.; Wedmore, I. S. Wound care in the wilderness: is there evidence for honey? Wilderness & environmental medicine 2014, 25, 103–110.
4. Kamaratos, A. V.; Tzirogiannis, K. N.; Iraklianou, S. A.; Panoutsopoulos, G. I.; Kanellos, I. E.; Melidonis, A. I. Manuka Honey-impregnated Dressings in the Treatment of Neuropathic Diabetic Foot Ulcers. International Wound Journal 2012, 11, 259–263.
5. Duncan, C. L.; Enlow, P. T.; Szabo, M. M.; Tolchin, E.; Kelly, R. W.; Castanon, L.; Aballay, A. M. A Pilot Study of the Efficacy of Active Leptospermum Honey for the Treatment of Partial-thickness Facial Burns. Advances in Skin & Wound Care 2016, 29, 349–355.
6. Majtan, J.; Bohova, J.; Horniackova, M.; Klaudiny, J.; Majtan, V. Anti-biofilm Effects of Honey Against Wound PathogensProteus mirabilisandEnterobacter cloacae. Phytotherapy Research 2013, 28, 69–75.
7. others,, et al. Evidence summary: Wound management: Medical-grade honey. Wound Practice & Research: Journal of the Australian Wound Management Association 2017, 25, 117.
8. Majtan, J. MethylglyoxalA Potential Risk Factor of Manuka Honey in Healing of Diabetic Ulcers. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine 2011, 2011, 1–5.
9. Chepulis, L.; Francis, E. The glycaemic index of Manuka honey. e-SPEN Journal 2013, 8, 21– 24.
10. Alam, F.; Islam, M. A.; Gan, S. H.; Khalil, M. I. Honey: A Potential Therapeutic Agent for Managing Diabetic Wounds. Evidence-Based Complementary and Alternative Medicine 2014, 2014, 1–16.
11. Gill, R.; Poojar, B.; Bairy, L. K.; Praveen, K. S. E. Comparative Evaluation of Wound Healing Potential of Manuka and Acacia Honey in Diabetic and Nondiabetic Rats. Journal of pharmacy & bioallied sciences 2019, 11, 116–126.
12. Nanda, M. S.; Mittal, S. P.; Gupta, V. Role of honey as adjuvant therapy in patients with sore throat. National Journal of Physiology, Pharmacy and Pharmacology 2017, 7, 412.
13. Oduwole, O.; Udoh, E. E.; Oyo-Ita, A.; Meremikwu, M. M. Honey for acute cough in children. Cochrane Database of Systematic Reviews 2018
14. Watanabe, K.; Rahmasari, R.; Matsunaga, A.; Haruyama, T.; Kobayashi, N. Anti-influenza Viral Effects of Honey In Vitro: Potent High Activity of Manuka Honey. Archives of Medical Research 2014, 45, 359–365.